Telefoner

Just a little something that i like.

Jag och Daniel skriver lyrik

jag vill se på mer walking dead!

fast framförallt vill jag se på mer UA

fast ÄNNU mer vill jag se på sherlock

men mest vill jag se på dig

 

men ännu, ännu mer vill jag se på TB

...tillsammans med dig

ingen här! alldeles ensammen

Efter att jag slutat gymnasiet har jag känt mig mer ensam, tänkte jag på igår. Men igår var internet så segt så jag skrev det aldrig, och nu känns det inte på samma sätt. Det är väl för att jag har mer tid att vara ensam på som jag har märkt det. Å andra sidan är jag nästan alltid utvilad, så det är ju skönt. Människor blir mer ensamma ändå, efter gymnasiet, tror jag. Fast börjar man på ett program eller på en arbetsplats så får man ju en gemenskap med en större grupp. Jag tror vissheten om ensamheten är något som växer in i en, samtidigt som man kommer fram till att man inte helt plötsligt hipp happ hittar vänner.

txt

När man arbetar med text, när jag arbetar med text ska jag säga, så är det bäst att bara skriva på. Något kommer alltid ur det, om det bara är en nödvändighet att skriva om, skriva bättre.

Vad föder bra text? Text i valfri kvalité vars enda krav är att den existerar. Men det är ju bara jag. Vissa människor skriver långsammare, mer rätt från början.

Gubben i fönstret mitt emot

När man inser varför det är byggarbetare i lägenheten mitt emot. Det är för att gubben som bodde där har dött. Gubben som brukade stå på balkongen och titta ner mot porten - vänta på besök? Bara se vad som försiggick? 


Gubben som gjorde att jag drog för mina persienner när jag skulle byta om (men märkligt nog inte i vardagsrummet). För att han stod där på balkongen. I sitt fönstrer ibland. Nu har jag persiennerna neddragna hela tiden ändå, jag har byggjobbare på ställningar utanför.


Det kan ju vara så förstås, att han har flyttat till ett hem och inte dött.


Och mormor har dött, börjar bli ett tag sen nu. För ett tag sen var det som: aja, kom tillbaka nu. Så som det är. Saknaden sätter in. Och drömmar. 


Världen töms på människor. Vilka har egentligen kommit till? Edith. Astrid. 


<3